Om Bjäsäter
Bjäsäters by är belägen vid Bjäbäckens utlopp ur sjön Bjärn, på sluttningen av en vattengenomfluten sprickdal med moränbundna bergshöjder och kuperad lermark. Runt den bevarade bymiljön finns öppna kulturlandskap med torpbebyggelse i skogsbrynen. Mitt i byn möts vägar från fyra håll. Bebyggelsen är koncentrerad till byn och det öppna åker- och ängslandskapet saknar byggnader. Byn har i stort sett bibehållit sin karaktär sedan laga skiftet år 1833 och är fortfarande en levande jordbruksbygd.  Första gången byn med säkerhet nämns i det skriftliga källmaterialet är som Bætsæter år 1386, även om det finns ett osäkert omnämnande av Bessiætrum redan 1334. Vid ett räfsteting i Linköping med Gullbergs härads allmoge år 1397, skrivs byn som Biædhzsæther. Byn bestod då av två gårdar, varav den ena tilldömdes kaniken Nils Ulvsson i Linköping. År 1401 utfärdar riddaren Sten Bengtsson, kungens domhavande i Linköping, ett dokument där han tilldömer klostret i Vreta en gård i Biæzsætrom. Gården är densamma som tidigare innehafts av kaniken Nils Ulvsson, vilken 1399 pantsatte gården till Vreta kloster. Eventuellt bestod byn redan då av den på kullen liggande Övergården och Nedergården belägen i sluttningen nedanför. Den sistnämnda var troligen kanikens gård. Vid reformationen på 1500-talet övergick Nedergården i kronans ägo, där den förblev fram till år 1642, då den inköptes av överste Hugo Hamilton på Ljungs säteri. År 1650 införlivades gården med Stjärnorps gård. Övergården blev frälsehemman år 1543, då den kom i riksrådet Abraham Leijonhufvuds ägo. År 1655 övergick egendomen, som troligen redan då bestod av två gårdar, genom byte till greve Robert Douglas på Stjärnorp. Vid 1700-talets början kom Övergården i släkten Wrangels ägo och år 1742 återgick den till Stjärnorp. Under dessa mer än 400 år då marken ägdes av klostret, kronan och säterierna brukades marken av arrendebönder. Enligt 1731 års jordebok fanns det sju bönder i byn.  När Stjärnorp år 1821 bytte ägare inköptes bl a halva Nedergården av handlanden Zackarias Virén i Norrköping. Den andra hälften friköptes av bönder och delades efterhand upp i flera enheter, bl a fastigheten Gatan. Även Viréns del friköptes inom kort och delades. Övergården friköptes från Stjärnorp år 1821. Gårdens ena halvhemman, den sk Nämndemansgården, förblev dock odelad medan den andra delades i sex delar omkring år 1860. Byn hade en komplicerad ägostruktur med utspridda små jordlotter och storskifte genomfördes i byn år 1825. Bjäsäter delades då i fyra delar, vardera om ett halvt mantal. När laga skiftet fastställdes på byns inägor år 1835 hade antalet hemman ökat till fem. Vid slutet av 1800-talet brukades 15 gårdar i Bjäsäter. I början av 1890-talet förekom en omfattande skogsavverkning i norra Stjärnorp, vilket ledde till att ett sågverk anlades i Bjäsäter vid sjön Bjärns sydpets. På sågen arbetade ett 30-tal personer och uppsvinget gav arbetstillfällen med huggning och körning i skogarna. Sågen revs troligen omkring 1905 och 1912 uppfördes en mindre såg vid kvarnen. Den senare sågen var i drift till omkring 1960. Uppgången inom skogsnäringen ledde till att en affär öppnades i byn 1906. Byns andra affär startade redan året därpå. Affärerna lades ner vid mitten av 1960-talet respektive 1992. Idag består klungbyn Bjäsäter av ett 40-tal byggnader. Flera manbyggnader är enkelstugor i två våningar från 1800-talets förra hälft och mitt. Husen ligger väl samlade kring byns huvudgata på ett sammanträngt område. Ekonomibyggnaderna är placerade i omedelbar närhet till bostadshusen. Till byn hörde under 1800-talet inte mindre än 32 torp och backstugor. De uppfördes i skogen eller i skogsbrynen. I dag är de flesta rivna medan de kvarvarande har förvandlats till sommarstugor. Källor: Johansson A. 1986. Arvids bok om Stjärnorp. Vadstena. Länsstyrelsen Östergötland. 2003. Bjäsätter, Stjärnorps socken, Linköpings kommun. Riksintressen: KE 90. Rapport Kulturmiljöenheten. Kartor och arkiv Lantmäterimyndigheten (LMM), Lantmäteristyrelsen (LMS), Rikets allmänna kartverk (RAK) LMM 05-STJ-52. Storskifte 1825. Bjäsätter, Stjärnorps sn, Ög. LMM 05-STJ-52. Laga skifte 1835. Bjäsätter, Stjärnorps sn, Ög. RAK J112-55-18. Häradsekonomisk karta 1868-77. Blad: Stjärnorp. RAK J133-8F8h Bjäsätter. Ekonomiska kartan 1948. Fornminnesregistret (FMIS) för Linköpings stad. www.fmis.raa.se, 2010-01-29 Sofi, http://www.sofi.se/ortnamnsregistret, 2010-0129 Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven  (SDHK) 2010-01-29, http://www. riksarkivet.se/default.aspx?id=2453&refid=8005
Om Bjäsäter
Bjäsäters by är belägen vid Bjäbäckens utlopp ur sjön Bjärn, på sluttningen av en vattengenomfluten sprickdal med moränbundna bergshöjder och kuperad lermark. Runt den bevarade bymiljön finns öppna kulturlandskap med torpbebyggelse i skogsbrynen. Mitt i byn möts vägar från fyra håll. Bebyggelsen är koncentrerad till byn och det öppna åker- och ängslandskapet saknar byggnader. Byn har i stort sett bibehållit sin karaktär sedan laga skiftet år 1833 och är fortfarande en levande jordbruksbygd.  Första gången byn med säkerhet nämns i det skriftliga källmaterialet är som Bætsæter år 1386, även om det finns ett osäkert omnämnande av Bessiætrum redan 1334. Vid ett räfsteting i Linköping med Gullbergs härads allmoge år 1397, skrivs byn som Biædhzsæther. Byn bestod då av två gårdar, varav den ena tilldömdes kaniken Nils Ulvsson i Linköping. År 1401 utfärdar riddaren Sten Bengtsson, kungens domhavande i Linköping, ett dokument där han tilldömer klostret i Vreta en gård i Biæzsætrom. Gården är densamma som tidigare innehafts av kaniken Nils Ulvsson, vilken 1399 pantsatte gården till Vreta kloster. Eventuellt bestod byn redan då av den på kullen liggande Övergården och Nedergården belägen i sluttningen nedanför. Den sistnämnda var troligen kanikens gård. Vid reformationen på 1500-talet övergick Nedergården i kronans ägo, där den förblev fram till år 1642, då den inköptes av överste Hugo Hamilton på Ljungs säteri. År 1650 införlivades gården med Stjärnorps gård. Övergården blev frälsehemman år 1543, då den kom i riksrådet Abraham Leijonhufvuds ägo. År 1655 övergick egendomen, som troligen redan då bestod av två gårdar, genom byte till greve Robert Douglas på Stjärnorp. Vid 1700-talets början kom Övergården i släkten Wrangels ägo och år 1742 återgick den till Stjärnorp. Under dessa mer än 400 år då marken ägdes av klostret, kronan och säterierna brukades marken av arrendebönder. Enligt 1731 års jordebok fanns det sju bönder i byn.  När Stjärnorp år 1821 bytte ägare inköptes bl a halva Nedergården av handlanden Zackarias Virén i Norrköping. Den andra hälften friköptes av bönder och delades efterhand upp i flera enheter, bl a fastigheten Gatan. Även Viréns del friköptes inom kort och delades. Övergården friköptes från Stjärnorp år 1821. Gårdens ena halvhemman, den sk Nämndemansgården, förblev dock odelad medan den andra delades i sex delar omkring år 1860. Byn hade en komplicerad ägostruktur med utspridda små jordlotter och storskifte genomfördes i byn år 1825. Bjäsäter delades då i fyra delar, vardera om ett halvt mantal. När laga skiftet fastställdes på byns inägor år 1835 hade antalet hemman ökat till fem. Vid slutet av 1800-talet brukades 15 gårdar i Bjäsäter. I början av 1890-talet förekom en omfattande skogsavverkning i norra Stjärnorp, vilket ledde till att ett sågverk anlades i Bjäsäter vid sjön Bjärns sydpets. På sågen arbetade ett 30-tal personer och uppsvinget gav arbetstillfällen med huggning och körning i skogarna. Sågen revs troligen omkring 1905 och 1912 uppfördes en mindre såg vid kvarnen. Den senare sågen var i drift till omkring 1960. Uppgången inom skogsnäringen ledde till att en affär öppnades i byn 1906. Byns andra affär startade redan året därpå. Affärerna lades ner vid mitten av 1960-talet respektive 1992. Idag består klungbyn Bjäsäter av ett 40-tal byggnader. Flera manbyggnader är enkelstugor i två våningar från 1800-talets förra hälft och mitt. Husen ligger väl samlade kring byns huvudgata på ett sammanträngt område. Ekonomibyggnaderna är placerade i omedelbar närhet till bostadshusen. Till byn hörde under 1800-talet inte mindre än 32 torp och backstugor. De uppfördes i skogen eller i skogsbrynen. I dag är de flesta rivna medan de kvarvarande har förvandlats till sommarstugor. Källor: Johansson A. 1986. Arvids bok om Stjärnorp. Vadstena. Länsstyrelsen Östergötland. 2003. Bjäsätter, Stjärnorps socken, Linköpings kommun. Riksintressen: KE 90. Rapport Kulturmiljöenheten. Kartor och arkiv Lantmäterimyndigheten (LMM), Lantmäteristyrelsen (LMS), Rikets allmänna kartverk (RAK) LMM 05-STJ-52. Storskifte 1825. Bjäsätter, Stjärnorps sn, Ög. LMM 05-STJ-52. Laga skifte 1835. Bjäsätter, Stjärnorps sn, Ög. RAK J112-55-18. Häradsekonomisk karta 1868-77. Blad: Stjärnorp. RAK J133-8F8h Bjäsätter. Ekonomiska kartan 1948. Fornminnesregistret (FMIS) för Linköpings stad. www.fmis.raa.se, 2010-01-29 Sofi, http://www.sofi.se/ortnamnsregistret, 2010-0129 Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven  (SDHK) 2010-01-29, http://www. riksarkivet.se/default.aspx?id=2453&refid=8005